“ALLT MELLAN HIMMEL O JORD VÅRA TANKAR, FUNDERINGAR, LITE MER PRIVAT HELT ENKELT!”

Hjärnan- tre faktorer för lycka
Många sätt att hälsa på- puss eller kram?
Mångfald
Lite tankar och annat som inspire-
rar, vill vi dela!
Allt som rör bl a dansen plus mycket annat.

Bloggen

Välkommen till SalsaDans-Bloggen, hoppas att du kommer att hitta något trevligt att läsa!

Copy-edit-paste

Yonathan- 7 pies

Under mitt besök på Dominikanska republiken kom jag i kontakt med 2 danslärare boende i en mysig by på östkusten. Det började med ett besök på en lokal klubb där en kille utmärkte sig, han rörde sig som Michael Jackson fast i salsaform.

Duktig tänkte jag och det var inte mer med det. Dagen efter hamnade jag på en dansskola som hade öppet för kvällen, där dök samma kille upp och jag var givetvis tvungen att dansa med honom. Det visade sig att han var danslärare och vi började prata.

Senare på kvällen dansade jag även med hans vän som jag sedan förstod var som hans bror. Också en väldigt duktig kille. De två var byns underhållning förstod jag sedan, de höll i danspass på klubben, zumbapass på stranden och deltog i event i landet.

Det var roligt att få dansa äkta dominikansk bachata med 2 äkta dominikaner. Deras fotarbete var helt fantastiskt, vilken rytmik, vilken snabbhet, vilken kreativitet. Sista kvällen jag såg dem dansade de medley med mig och bytte av varandra en efter en, puh! Vi skulle hålla kontakt, kanske kunde vi göra något i Sverige tillsammans?!

Jag följde båda två på facebook och såg hur de dansade, mådde gott och levde livet. En dag förstod jag dock att något hemskt hade hänt…det visade sig att en av dem inte var i livet längre…mördad på ett brutalt och oprovocerat sätt. Denna talang med hela livet framför sig blev avtagen sitt liv för tidigt.

På facebook kunde man följa den begravning de några dagar senare hade på stranden, de dansade runt hand kista, par efter par, men det var allt annat än roligt att titta på, det var olidligt. För mitt bland dansen fanns paniken, sorgen, vreden…en känsla som uttrycktes i dansen, i gråten, i de panikslagna skriken…

Dansen finns där när det är lycka, men den finns också där i sorg.

Jag tackar dig Yonathan för de fina danserna jag fick, för ditt ödmjuka varma sätt och jag har dig alltid i tankarna när jag dansar bachata dominicana.

Rest in peace.

Laemma

Värderingar och fördomar- hur är en arab?

Jag var en gång på en workshop i värderingar och föredragshållaren var en man med arabiskt ursprung. Vi skulle göra övningar på ämnet fördomar och värderingar och fick tillskrivet oss olika roller. Även om vi var väl medvetna om vad övningarna gick ut på och alla var rätt så välutbildade och dessutom arbetade med invandrargrupper så föll vi i samma fälla.

Givetvis blev det invandraren med dålig svenska som blev den arbetslösa som bodde i Angered i en 3:e hands lägenhet med en också arbetslös fru och 5 barn. Och givetvis blev det den medelålders vite mannen som hade huset i Hovås, gift med ungdomskärleken, 2 barn, arbete som ingenjör och frun var ekonom. Föredragshållaren pratade också lite om sitt eget ursprung, att vara arab. Hur är en arab?

När man tänker på frågan så blir det lite komiskt. Det är ungefär som att ställa frågan Hur är en man? Hur är en tandläkare? Eller hur fungerar en skåning? Det han ville förtydliga är att det finns inga svar på en sådan fråga, alla människor är olika och alla har inte samma innehållsförteckning bara för att en ingrediens är lika.

Själv brukar jag få några rynkade ögonbryn mot mig när jag säger att jag är uppvuxen i norrland, fullt svensk och undervisar i salsa. Antingen förstår de inte kopplingen med salsa och norrland eller så blir det ett VA?! Är du HELT svensk?

Det är inte konstigt att det är svårt att göra kopplingar och att människor försöker hitta likheter eller olikheter med sig själva och andra. Människan har ett grundläggande behov av att kategorisera människor, ofta för att förstå. Men vad förstår vi egentligen?

Många gånger stämmer ens bilder av andra människor, för att många gånger ser det ut just så. Men inte alla gånger, och det är viktigt att komma ihåg.

Så istället för att gissa och anta, fråga. Alla människor har en intressant historia att berätta och i mina ögon är de mest intressanta historierna de som kommer från personer som är minst lik dig själv och som har upplevt andra saker än du.

Laemma

Hjärnan- tre faktorer för lycka

Hjärnan- tre faktorer för lycka

För ett tag sedan var jag på en föreläsning om hjärnan. Väldigt inspirerande att lära sig om sig själv, tänk att man inte vet mer om hur man själv fungerar. Föreläsningen hölls av två mycket kompetenta män inom medicin och kroppsterapi. De talade om hjärnan från befruktningsstadiet till hur den reagerar på impulser och tankar.

En sak jag fastnade för var att de sa att för att överhuvudtaget en människa ska bli till behövs en perfekt miljö, och detta fortsätter även i resten av livet. För att vi ska må bra och vara välfungerande behövs en perfekt miljö. Givetvis kan man inte begära att alla delar i livet ska vara perfekta samtidigt men att försöka ha en så perfekt miljö som möjligt är verkligen något att sträva efter.

Det fanns också 3 saker som hjärnan vill ha för att vara lycklig. Ni vet ju hur det är att gå på kurs, man kommer inte ihåg allt, men jag kommer ihåg att det var tre saker och även om jag i skrivandets stund inte kommer ihåg vad de tre sakerna var så kommer jag ihåg att jag tänkte….”det är väldigt likt energia, cultura, fiesta”- salsadans värdeord. Det kändes skönt att göra den kopplingen, en bekräftelse på att det inte bara är vi som tror att vi förstått vad det hela handlar om J

Så vi ska fortsätta att ge energi, kultur och fest till folket och på så sätt förhoppningsvis skapa den perfekta miljön för alla att må bra i!

SalsaDans- energia, cultura, fiesta!

Laemma

Dominikanska republiken- i takt med musiken

Vintern 2015 var jag på dominikanska republiken. Det var ett tag sedan jag besökte den delen av världen och jag var glad att vara tillbaka. Det räcker att man landar så känner man det, värmen, både på ut och insida, vardagsglädjen, lättheten, öppenheten. Givetvis ville jag dansa, jag ville känna och se hur de dansar, hur kulturen kring dans uttrycker sig på dominikanska republiken. Det var inte så komplicerat. Inte komplicerat att finna den eller se hur det uttrycks. I varje bil spelades musiken, från varje klubb hördes musiken, på gatorna ja överallt. Människorna verkar vara lika beroende av dans här som på många andra platser på jorden. Det är inte så noga, något jag uppskattar mycket, keep it simple. Man vill dansa, man kör fram en bil men en förstärkare på, man parkerar utanför en kiosk och man drar igång musiken alldeles för högt (!) och man dansar. Underbart, om än öronen fick sig en törn J

Det som fascinerade mig med dansen på dominikanska var att den hålls mycket enkel, det var inget nytt i sig för det är min upplevelse från andra länder i latinamerika, man håller det enkelt, det är kultur, det är socialt, det tillhör uppväxten, det finns ingen prestige. Men det som fascinerade mig var att i denna lättsamma, relativt enkla dans så håller alla takten och dansar på rätt slag i musiken. DET är fantastiskt! Det måste komma ifrån att de har med sig musiken sedan barnsben och är van att både lyssna och röra på sig till den.

Och någonstans är det så det ska vara, dansen och rytmen ska kännas inuti, vad som sedan kommer ut spelar mindre roll så länge man njuter av dansen, med vem man än dansar, var man än är på jorden. I dansen hittar vi oss själva tillsammans med andra.

Keep it simple and enjoy!

Mångfald

God morgon amigos! MÅNGFALD!

Var på en morgonföreläsning för någon vecka sen och har tänkt mycket på detta. Det var en föreläsning som innehåll allting, lite självdistans, saklig, rolig, allvarlig och lämnade några frågetecken som satt i huvudet och som jag funderade och försökte smälta och bearbeta.

Vilken kick! Jag vill också kunna hålla sådana föredrag och beröra människor. Nu vill jag bara dela med mig lite av vad jag har för funderingar och erfarenheter om det. När man tänker MÅNGFALD så tänker man direkt på färger, vit, gul brun och svart, tex på en arbetsplats. Att ha folk från Asien, några från Afrika, Sydamerika, USA, Europa. Då tänker man att man nått till en mångfald arbetsplats, men är det verkligen så?

Jag har en kompis, som jag har lärt känna mer och mer. Om jag blundar och lyssnar på honom så tänker jag mig en spanjor med mörkt hår som är väldig social och tar sin plats, som kan säga saker som bara brukar användas i visa delar av Spanien, dialekt och olika typiska ord som man använder där. Men om jag bara tittar på honom och inte lyssnar så ser jag en helt annan person. En blond man, en “sueco”. Han har växt upp i Spanien, född av svenska föräldrar men har fått den spanska kulturen och kommit tillbaka till Sverige till sitt land, och har fått lära sig sin svenska kultur också. Han använder sina kunskaper utifrån sin bakgrund. Affärer på svenska och det sociala på spanska som han säger att det funkar bäst för honom. Det är MÅNGFALD nuförtiden…

En svensk tjej som ser ut och det första man tänker är inget annat än svenska, har fått som liten en förälder från Nord Afrika som har blivit hennes pappa och har präglat under hela hennes liv med hans värderingar och traditioner. Hon använder det bästa av båda kulturerna i sin vardag, det är MÅNGFALD.

Min vän Bryan Glinski som större delen av sin vuxna liv har bott utomlands och arbetat i olika länder, han är från USA. Han kan anpassa sig överallt och passar in överallt tack vare hans uppväxt. Han vill alltid lära sig nya språk och nya seder från de olika länder som han har bott i.

En elev som är adopterad men varje gång jag pratar med henne så måste jag påminna mig om att hon är svensk och inte talar spanska. Jag kan inte förvänta mig att hon skall berätta typiska saker från Colombia när hon inte har haft något band som knutit henne till Colombia.
Men hon kan alla traditioner i Sverige för den delen, och blundar jag och lyssnar på henne, så ser hon på ett helt annat sätt, än mörk med indianska drag.

Detta är bara tankar som denna föreläsningen har väckt i mitt huvud och som jag ville dela med mig. Jag hoppas och är nästan säker att mina barn kommer att bidra till en MÅNGFALDIG Sverige, tack vare sin bakgrund, svenskt och bolivianskt. Att de kan ta till sig det bästa av dessa kulturer och att de vill i sin tur lära sig nya saker av andra kulturer, länder mm.

Men man behöver inte heller vara född med en förälder som kommer från ett annat land utan det räcker att man är öppen för nya saker och vill utvecklas som människa. Det är det som är det nya MÅNGFALD som vi är på väg till.
En kompis kallar det som “Multikulti”

Mitt sätt att bidra har varit genom dansen och väcka intresse hos folk om vår latinamerikanska kultur. Samtidigt visa likheterna mellan olika danser.

Under helgen så är det Salsakongress i Göteborg där det kommer många människor både från Sverige och utomlands, Skall försöka besöka kongressen under helgen för att träffa gamla och nya vänner och det som knyter det hela är DANS. Lycka till Adriana med detta stora event!

Soliga och varma hälsningar från Huascar

Om jag vore president

Flyktingläget i Sverige har väl inte gått någon oberörd förbi. Bilder och artiklar strömmar ut om hjälplösheten, arbetslösheten, flyktingboenden som bränns ner, personal som dödas… Hela världen står inför en ny framtid och förhoppningsvis en öppnare sådan, i alla fall efter ett tag…

Ibland har man ju fått frågan om vad man skulle göra om man vore president. Ja det händer inte dagligdags men kan vara en fråga som dyker upp under diskussioner om livet och världen. Givetvis finns det många saker man kanske skulle vilja göra, men det är så mycket att det kan vara svårt att greppa. Men jag vet i alla fall en sak som jag skulle vilja göra, för mig den viktigaste saken. Det jag skulle göra som president är att ta bort alla landsgränser. Ja jag vet att vissa av er kanske tänker att ja men se till konsekvenserna, vad kommer hända? Du kommer skapa krig och konflikter!

I min värld finns det inga landsgränser, nationaliteter, regler kring vem man får älska, regler kring vilket kön man ska identifiera sig med. I min värld finns det bara människor och mänsklighet. (Och givetvis andra viktiga saker som natur etc. men bortsett från det.) Hur vi behandlar varandra ska inte påverkas av vilken färg vi har på huden, vilken ålder vi är i, vilken religion vi har eller vilket kön vi har.

Så om jag vore världspresident skulle jag ta bort alla landsgränser och utbilda människor i respekt och tolerans för alla människors likheter och olikheter och utbilda folk i nyfikenhet. Men nu är jag inte världspresident, men jag är dock president i min egna lilla värld. Och där bestämmer jag över hur jag behandlar andra och hur jag tar emot andras behandling av mig.

Så nu min fråga till dig, vad hade du gjort om du vore president?

Laemma

När jag lyssnar på musik